Natar Hektár 60 Postu Laklo Hetan Estragus Husi Inundasaun 

0
11
Diretór Agrikultura Munisípiu Manatuto, José Soares, hatete Natar ho luan 60 hektár iha área Postu Administrativu Laklo, Munisípiu Manatuto, hetan estragus ba produsaun hare, tanba inundasaun.

Natar ho luan 60 hektár iha área Postu Administrativu Laklo, Munisípiu Manatuto, hetan estragus ba produsaun hare, tanba inundasaun ne’ebé afeta husi udan ne’ebé ho intensidade boot foin lalais.

Diretór Agrikultura Munisípiu Manatuto, José Soares, hatete katak inundasaun ne’e mosu, tanba udan boot ne’ebé durante loron balun, halo bee sae no sobu sistema irigasaun iha área refere, nune’e, bee la konsege distribui tuir dalan normal ba natar sira.

“Udan boot halo irigasaun estraga iha pontu importante sira, nune’e bee la tama ba natar ho total 60 hektár, rai sira sai maran no afeta kresimentu hare ne’ebé kuda hela,” dehan José iha Salaun Ministériu Agrikultura Pekuária Peska no Floresta (MAPPF) Comoro, Díli.

Nia esplika tan katak sistema irigasaun iha área ne’e iha papél importante tebes ba sustenta produsaun agrikultura, liuliu hare, tanba maioria agrikultór depende ba bee irigasaun atu garante kresimentu di’ak ba sira-nia plantasaun.

Nia salienta, hodi responde ba situasaun ne’e, MAPPF liuhusi ekipa tékniku lokál halo ona asaun lalais hodi hadi’a fila fali irigasaun ne’ebé estraga, servisu reparasaun inklui halo limpeza ba kanál sira ne’ebé taka husi rai no hadi’a parte sira ne’ebé sobu.

“Atu agora, prosesu reparasaun lao hela, iha fatin balun bee hahú tama fila fali ba natar, maibé presiza tempu atu sistema bele normaliza tomak,” nia hatutan.

Nia afirma katak kazu ida-ne’e hatudu katak sistema irigasaun presiza manutensaun regular no planu prevene risku dezastre naturál, liuliu iha tempu udan boot. Inundasaun la’ós de’it estraga produsaun agrikultura, maibé mós bele afeta seguransa ai-han no rendimentu komunidade rural nian.

Nia esplika, governu sei kontinua monitoriza situasaun iha área afetadu no prepara medida seluk se presiza, atu ajuda agrikultór sira hodi rekupera fali sira-nia produsaun.

Iha parte seluk Francisco Amaral nu’udar komunidade agrikultór iha área Laklo hato’o preokupasaun boot, tanba perda ne’ebé sira hasoru, kauza husi inundasaun ne’ebé akontese derepente bainhira hare sira foin mak kuda hotu.

“Ami kuda hare hotu ona no investe tempu no enerjia barak, maibé derepente udan boot mai halo inundasaun no estraga natar, agora hare balun mate ona no ami sei hasoru perda,” dehan Francisco ho laran triste.

Nia mós hatete katak maski MAPPF konsege hadia fali irigasaun iha tempu badak, impaktu ba produsaun la bele evita hotu, tanba balun hare lakon tiha ona.

Nia afirama, maski nune’e, komunidade apresia esforsu governu nian, liuliu MAPPF, ne’ebé responde lalais ba problema ne’e, sira espera katak prosesu normalizasaun sei remata lalais atu bele salva parte hare ne’ebé seidauk estraga.Aleinde ne’e nia afirma, ho akontesimentu ida-ne’e, komunidade agrikultor sira iha Laklo hein katak iha futuru sei iha sistema irigasaun ne’ebé forte liu no rezistente hasoru mudansa klimátika, atu prevene estragus hanesan ne’e atu la repete fali.