Servisu Saúde Munisípiu Díli (SSMD) relata kazu moras dengue ne’ebé rejista iha Dili sei kontinua diminui husi 400 ba 90 hahú tama fulan Maiu, tuir tendénsia redusaun ne’ebé haree durante fulan Abril.
Diretór SSMD, Mateus Pinto, hateten katak husi loron 1 to’o 22 fulan Abril, SSMD rejista kazu dengue hamutuk 90 no númeru ne’e hatudu redusaun signifikativu kompara ho fulan Marsu ne’ebé rejista to’o 400 kazu.
“Esforsu ne’ebé ita halo iha rezultadu, no agora ita bele haree katak kazu dengue iha Abril tun ona,” Mateus Pinto hateten ba Jornalista sira hafoin akompaña delegasaun Membru Parlamentu Nasionál husi Austrália halo vizita ba Sentru Saúde Internamentu Vera-Kruz, Díli.
Nia esplika katak redusaun ida-ne’e la’ós akontese de’it, maibé rezultadu husi esforsu konjuntu entre servisu saúde, autoridade lokál nomós komunidade sira ne’ebé ativamente halo prevensaun hahú husi fulan Fevereiru.
Nia hatete katak, bazeia ba dadus atual, total kazu dengue iha fulan Abril bele la to’o atus-rua (200), no possibilidade boot atu hela de’it iha kraik menus liu 100.
“Kazu dengue sira ne’ebé rejista durante Abril mai husi sentru saúde oin-oin iha Dili, ho maioria husi Sentru Saúde Komoro, tuir fali Bekora, Vera-Kruz no Formosa, inklui mós relatóriu husi klinika privadu sira,” nia esplika.
Diretór saleinta katak, stock ai-moruk hanesan abate no malation agora dadauk sufisiente atu responde ba situasaun ne’ebé iha. Fornesimentu foun mós foin tama, nune’e bele asegura kontinuidade operasaun prevensaun no kontrolu dengue iha komunidade.
“Se iha sintoma hanesan isin-manas, ulun moras ka sinal seluk ne’ebé suspeita dengue, importante atu lori lalais ba sentru saúde atu halo teste no hetan tratamentu apropriadu,” Mateus Pinto hatutan.
Nia hatutan, SSMD kontinua apela ba komunidade atu la implementa medida prevensaun, hanesan taka bee nalihun sira besik uma, tanba liuhusi fatin sira ne’e ne’e bele sai fatin moris ba susuk, nomós tau matan ba saúde família nian.
Entretantu Xefe Suku Comoro, Elígio José Marçal, hateten katak komunidade iha suku Comoro agora komesa hatudu konsiénsia aas liu kona-ba limpeza ambientál no prevensaun dengue.
“Parte boot husi redusaun kazu dengue iha área Comoro mai husi partisipasaun ativa komunidade nian, tanba ne’e husu atu populasaun kontinua halo medida prevensaun no la haluha responsibilidade ba saúde rasik no família,” nia dehan.Nia dehan katak autoridade suku servisu hamutuk ho lideransa aldeia sira atu organiza kampaña limpeza, inklui halakon no taka kuak sira ne’ebé mak bee nalihun ba no kontentor sira ne’ebé bele sai fatin moris ba susuk.








