Povu iha area rural kuran informasaun, jornalista tenke servisu maka’as

0
85

Prezidente eleitu, Taur Matan Ruak husu ba Jornalista sira iha Timor-Leste, atu servisu maka’as liu tan hodi fo informasaun ba publiku sira, tanba durante komunidade iha area rural sei menus informasaun.Hafoin tinan 10 Timor-Leste ukun aan, dezenvolvementu iha Instituisaun Media mos komesa buras iha rai laran, maibe povu barak mak seidauk hetan informasaun, tanba ne’e jornalista sira tenke servisu maka’as liu tan hodi divulga informasaun ba iha komunidade sira.

“Durante fulan neen (6) nia laran hau perkore iha Timor, hau hare Timor oan barak, liu-liu area sira ne’ebe ita nia inan-aman sira iha vida tomak seidauk mai Dili, hela deit iha foho, sira la iha liu informasaun,” hateten Prezidenti eleitu Taur Matan Ruak, semana kotuk bainhira selebra loron liberdade da imprensa nian, 03 de Maiu 2012, iha Palasiu Governu nia oin.

Tuir nia, papel jornalista importante, tanba sira mak nudar produtor ba informasaun, tenke servisu maka’as liu tan, atu oinsa mak komunidade sira, bele asesu ba iha informasaun ho diak.

Prezidente eleitu Matan Ruak dehan, wainhira sidadaun ida la hetan informasaun, Jornalista sira buka meius oinsa hato’o informasaun iha fatin ne’ebe ema hela ba.

“Hau hanoin neneik ba neneik Timor oan sira bele hetan mos informasaun no reforsa nia kbit no kapasidade atu kontribui ba dezenvolvimentu iha ita nia nasaun no dezenvolvimentu media iha ita nia rai,” Prezidente eleitu Matan Ruak esperansa.

Nia hateten, tantu Jornalista nasional no internasional iha risku barak ba sira, maibe sira kontinua hala’o sira nia aktividade ho professional.

Entertantu Prezidenti Asosiasaun Jornalista Timor-Leste (AJTL), Tito Filipe hateten,
loron 3 fulan Marsu ne’e importante atu selebra, tanba sai loron mundial ba liberdade imprensa.

“Organizasaun nasoens unidas liu husi asembleia jeral iha tinan 1993 desidi tiha ona loron ne’e sai loron importante atu konfirma ba iha komunidade internasional katak, liberdade imprensa no liberdade ekspresaun nudar direitus humanus ida,” dehan Prezidenti AJTL Filipe.

Tuir nia, liberdade imprensa iha Timor diak liu, kompara ho nasaun sira seluk iha Asia Pasifiku, tanba konsagra ona iha Konstituisaun Republika Demokratika de Timor-Leste (RDTL) iha artigu 40 no 41.

“Hanesan iha nasaun balun Jornalista balun mate, balun tama prizaun, balun hetan turtura no ameasa oi-oin,” kompara Prezidente AJTL Filipe.

Enkuantu total jornalista ne’ebe oras ne’e ativu halao servisu iha media (Imprimi, Radio, Televizaun, Radio Komunidade, online) sira iha Timor-Leste, hamutuk 400, inklui jornalista foun hamutuk 200 resin.

Iha fatin hanesan tuir Vise Primeiru Ministru (VPM) Jose Luis Guterres iha nia diskursu husu ba jornalista sira atu servisu ho professional liu tan iha future, tanba nasaun sei sai forte bainhira imprensa forte. “Presiza jornalista ne’ebe iha korajen no ho aten brani,”

“Ohin loron mundial ba liberdade imprensa, ne’ebe hau desiza susesu ba imi hotu, katak ba imi ida-idak rai ida ne’e ita nian hotu ba oin nafatin ba, tanba ita povu Timor-Leste tomak moris ho diak iha riku soin povu ida ne’e nian,” dehan Vise PM Guterres.

Entretantu Jornalista  Deonaia da Silva husu ba Asosiasaun Jornalista sira tenke kria lei ida, nune’e bele regula no proteje jornalista sira.

“To’o agora ita seidauk iha lei ka regulamentu ida kona ba fo protesaun ba jornalista sira bainhira iha kazu ruma,” Jornalista da Silva sujere.

Hafoin remata komemorasaun loron mundial Liberdade Imprensa ne’e,Vise Primeiru Ministru Jose Luis Guteres no Prezidenti eleitu Taur Matan Ruak hamutuk ho Jornalista sira kari aifunan  ba iha tasi laran iha Palacio Governu nia oin.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here
Captcha verification failed!
CAPTCHA user score failed. Please contact us!