Caritas Australia halo lancamentu livru historia projecto Trauma healing

0
127

Cariitas Australia halo lansamentu  livru historia projectu Trauma Healing ne’ebe iha krize 2006 servisu hosi fo atendementu humanitariu ba grupu feto vunerable no labarik IDP sira.Caritas Australia, Organizasaun Naun Governamental (ONG) Katolika hosi Australia, hamutuk ho organizasaun Rede Servisu Saude Mental halo lansamentu livru historia projectu Trauma Healing ne’ebe iha krize 2006 servisu hodi fo atendementu humanitariu ba grupo feto Vulnerable no labarik IDP sira.
“Ami ofisialmente ensera Projectu Trauma healing ne’ebe Caritas halao husi 2006 to’o tinan ida ne’e. Projectu ne’ebe responde krize 2006 nian oinsa atu bele reforsa ekonomia familia, liu liu ba sira ne’ebe vulnerable hodi bele redus sira nia nivel stress no trauma no mos hasae sira nia dignidade nudar umana,” hateten koordenador Programa Hari Dame/Prevensaun Violensia iha Komunidade, Fernando Pires, semana kotuk (11/11 ), iha Salaun ETDA, iha Fatuhada, Dili.
Tuir Koordenador Pires hari dame/prevensaun violensia iha komunidade katak servisu ida ne’e laos Caritas Australia deit mak halao maibe servisu hamutuk ho organizasaun sira seluk ne’ebe halo parte rede servisu saude mental.

Desde 2006 Rede ne’e servisu hamutuk atu fo atendementu ba labarik no feto sira iha kampu deslokadu. Hafoin kampu deslokadu taka Rede kontinua halao sira nia servisu hahu 2008 ba Aldeias hat iha capital laran.
Tuir Kordenador Pires katak suku hat ne’e mak Bedois (Becora ), Anddevil (Bairo Pite), Bita Ba (Bairo Pite), no mos São Jose (Bairo Pite).
“Ami fo programa ba sira kona ba halo nusa mak bele hamenus trauma. Kazu ne’ebe todan liu ami intrega fali ba Ministerio Saude no PRADET halo nusa mak identifika maneira ruma hodi bele hamenus stress trauma. Ami oferse ba sira mikro finansas ba sira hodi bele hadia fali sira nia negesio kiik ne’ebe sira lakon iha 2006. Liu husi ida ne’e mak bele hatun nivel stress no trauma.”
Ajuda humanitarian ne’e fo deit ba feto sira tamba iha akontesementu krize 2006 ne’e vitima husi ida ne’e feto no labarik sira mak barak liu sai vitima no sira mak sofre. “Mane sira halo problema konfitus idepois to’o ikus labarik ho feto sira mak  iha ne’eba atu tahan ikus liu,” hateten tan Kordenador Pires.
Maske nune, programa ne’e mos nakloke ba mane joven sira para simu informasaun kona ba stress no trauma maibe ajudus mikro finansas target liu ba feto vulneravel sira ne’e barak ne’ebe lidera sira nia uma  kain hodi bele sustenta sira nia familia.
Total feto sira ne’ebe Caritas Australian no Rede fo ajuda ne’e hamutk grupos hat ho ema nain 43.
Entertantu Director Saude Mental, Ministerio Saude, Teofilio Timan, hateten katak objectivu hari programa Trauma Healing iha Timor-Leste importante liu liu iha momentu krize 2006.
“Iha momentu ne’e hau hanoin la hetan atu halo servisu ruma ne’ebe iha relasaun ba ema ne’ebe trauma ho sofre mental iha  kampu refuziado. Hau konvoka reuniao  urzenti iha 2006 kuando akontese krize ho parseiru ne’ebe ajuda iha Ministerio Saude ba area saude mental,” hateten Director Tilman.
Atu realize servisu ne’ebe efetivo liu tan ekipa trauma no akonselamenbtu hahu halao recrutamentu ba volunario nain 12 hosi kada organizasaun ne’ebe mak nudar membru Rede Servisu ba Saude Mental. Voluntario ne’e mane nain ne’en no feto nain ne’en ne’ebe hetan terinamentu durante semana ida hodi prepara sira nia a’an atu implementa servisu iha kampu IDPS ne’ebe identifika ona.
Iha tinan 2008 programa kura trauma muda alvu atividade husi kampu refuziadu ba bairu hat iha kapital laran ho objektivu mak atu fahe informasaun kona ba stress no trauma no ajuda pratika teknika relasaun, identifika ema ne’ebe hetan moras mental, halo refereral ba tratamentu, halao animasaun no fahe ekipamentus kit eskolar nian, Merenda ba labarik sira no mos forma grupo feto fila liman sira.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here
Captcha verification failed!
CAPTCHA user score failed. Please contact us!