Xefe Departamentu Kontrolu Kualidade no Komunikasaun Sosial, iha Hospital Nasional Guido Valdares (HNGV), Dili, Sara Maria Xavier informa, hahu fulan Janeiru to’o loron 25 Maio tinan 2020, registu bebe nain 37 husi total bebe 1955 maka mate iha inan nia kanotak.

Parteira Sara Maria Xavier salienta, seidauk iha peskiza sentifiku ida atu hatene kauza ne’ebe halo bebe mate iha inan nia kanotak antes moris, maibe esperensia balun hatudu tanba inan sofre moras infeksaun sira.
“Ita seidauk iha peskiza ida atu buka hatene tanba sa bebe mate iha inan nia kabun laran, maibe oinsa atu detekta sedu hodi prevene maka vijilansia gravidades ka konsulta ante natal ne’e tenke frekuentemente no ita tenke eduka inan sira atu monitoriza nia movimentu bebe nian, durante 24 oras minimu dala 10. Se menus husi ne’e signifika iha buat ruma ne’ebe laloos no lalais ba fasilidade saude halo konsulta,” nia hateten iha servisu fatin Bidau, Dili.
Nia dehan iha kazu balun inan sira sofre hipertensaun durante gravidades entau labele fornese oksigeniu no nutrisaun diak ba bebe sira, bebe bele lakon vida. Nia haktuir importante tebes ba inan sira ne’ebe isin rua idade fulan 8-9 tenke frekuentemente sura bebe nia movimentu hodi bele halo prevensaun antes bebe lakon vida iha kanotak.
Tuir dadus HNGV, total inan ne’ebe partu iha sala maternidade HNGV durante fulan Janeiru to’o Maio hamutuk 1931, kompostu husi partu normal 1442, operasaun 367, no partu ho ajuda instrumentu hamutuk 122. No husi numeru ne’e nain 3 mak mate tanba ran fakar no sofre hipertensaun durante gravidade.
Iha parte seluk, Diretora Jeral Prestasaun Servisu iha ministerio da saude, Doutora Odete da Silva Viegas agradese ba inan feto sira ne’ebe iha situasaun paniku no tauk, maibe nafatin fo prioridade ba saude hodi ba partu iha fasilidade saude.
“Iha pasiente balun husi Dili no munisipio seluk ba partu iha sentru saude Gleno, munisipio Ermera. Hau hakfodak oituan tanba sa sira to’o iha ne’eba, maibe ida ne’e signifika sinal diak, maske situasaun ema hotu tauk sira fo nafatin importansia ba sira nia saude, liu-liu inan sira ne’ebe atu partu,” nia hateten.
Nia husu komunidade tomak, liu-liu inan isin rua sira atu nafatin fo importansia ba sira nia saude, liu-liu halo konsulta ante natal frekuentemente iha fasilidade saude sira besik atu bele evita problema seluk ne’ebe akontese tanba servisu atendimentu sira ne’e funsiona hela.







