Makina Haemodialise funsiona no fo ona assistensia ba pasiente nain tolu

0
88

Hafoin makina haemodialisa aat iha semana hirak nia laran, oras ne’e dadaun makina ne’e funsiona ona no fo ona asistensia ba pasiente nain tolu.Hafoin halo manutensaun ba makina Haemodialisa (fase ran) unit rua ne’ebe aat iha Hospital Nasional Guido Valadares (HNGV) iha semana hira liu ba agora diak ona no fo ona asistensia ba pasiente hamutuk na’in tolu ne’ebe sofre moras rins (gagal ginjal). Pasientes na’in rua mak ho kondisaun ida ne’ebe grave tebes katak rins ne’ebe sira iha la bele funsiona tanba infeksaun ne’ebe kronika ona, maibe ekipa operasional sira konsege salva liu husi fase ran nune’e sira agora ho kondisaun diak ona maibe sei iha monitorizasaun mediku.

“Husu ba pasiente moras rins (gagal ginjal) tenke tuir regra no orariu ne’ebe mediku Haemodialisa fo sai ona katak semana ida fase ran dala rua tenke disiplina tuir tanba rins ne’ebe sira iha kroniku ona labele halo funsaun ho normal tanba ne’e tenke fase ran ou racun [veneno] ne’ebe iha ita nia laran makina mak sei ajuda ita,” dehan Diretor Enfermagem, Jose Paixao da Silva Soares, semana kotuk (31/1) iha nia knar fatin HNGV, iha Bidau Toko Baru, Dili.

Diretor Soares hatutan alende halo fase ran bele mos halo transplante rins maibe Timor-Leste seidauk bele hala’o ida ne’e tanba ho fasilidade no rekursu umanu ne’ebe sei falta tanba halo transplante rins ne’e la’os fasil presiza ema ne’ebe espesializadu no familia rasik tenke konkorda atu transplante maibe seidauk bele entau sira nia moris sei depende ba makina ne’ebe iha.

Iha lidun seluk Mediku Jeral ne’ebe iha kuinesementu kona ba moras rins, Dr. Iridoro de Sousa, hateten moras rins ne’e iha agudu, akut, no kroniku maibe kuandu tama ona iha kroniku ne’e tenke fase ran nune’e mos akut maibe depende ba kondisaun pasiente maibe durante ne’e nia rezultado lao diak.

“Moras rins ne’e iha nia etapa-etapa, katak stadium dahuluk to’o stadium lima katak kroniku liu ona, solusan diak mak tenke fase ran alende fase ran halo transplante rins maibe ita nia seidauk iha entau ita halo deit ida mak fase ran,” dehan Doutor Sousa.

Nia hatutan katak sira nudar Mediku Jeral ne’ebe iha esperensia oituan konaba operasaun makina entau sempre hasoru difikuldade hanesan fasilidade ne’ebe limitado maibe sira sei esforsu atu bele salva pasiente sira nia vida.
Nia mos informa katak se pasiente ho moras rins kronika maibe la fase ran nia bele mate tanba venenu mak sei halai iha nia isin laran.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here
Captcha verification failed!
CAPTCHA user score failed. Please contact us!