
Governu liuhusi Sekretariadu Estadu Asuntu Toponímia no Organizasaun Urbana (SEATOU) halo despezu ba uma-kain 33 iha área Elemloi, iha kapitál Díli, hodi fasilita implementasaun projetu atu hadia tráfiku no harii sistema drenajen atu prevene inundasaun, liuliu iha tempu udan.
Sekretáriu Estadu SEATOU, Germano Santa Brites Dias, hateten katak medida ne’e atu suporta alargamentu estrada entre Timor Plaza no Manleuana, ne’ebé konsidera nu’udar dalan estratéjiku, atu hadi’a mobilidade urbana iha sidade Díli.
“Sistema drenajen la funsiona di’ak, bee sei taka dalan no lori impaktu direta ba tráfiku. Tanba ne’e, governu presiza organiza fali área ida-ne’e atu garante bee suli ho di’ak no dalan labele sai fatin inundasaun,” dehan SEATOU Germano, iha Delta Elemloi, Díli.
Nia dehan katak projetu refere la limita de’it ba alargamentu estrada, maibé inklui mós reorganizasaun área kritiku hanesan Rotunda Elemloi, ne’ebé durante oras dader no lokraik dala barak hasoru engarrafamentu.
Reprezentante tékniku husi Ministériu Obras Públika (MOP), Samuel Dani Soares, hateten katak governu planeia atu hadia geometria estrada no instala sistema semáforu atu regula fluxo transporte no diminui engarrafamentu.
“Ho melloramentu ida-ne’e, ita espera bele hadia movimentu transporte no hamenus tempu viajen ba utilizadór estrada sira,” nia hatete.
Nia akresenta katak integrasaun entre sistema drenajen no infraestrutura estrada importante tebes atu garante durabilidade estrada no evita estragu ne’ebé bele akontese bainhira inundasaun mosu.
Nia dehan katak projetu hadia tráfiku no drenajen iha Elemloi konsidera nu’udar parte importante husi esforsu governu atu organiza sidade Díli sai ordenadu liu, seguru no livre husi problema engarrafamentu no inundasaun durante tempu udan.
Iha parte seluk, reprezentante komunidade afetadu, João dos Santos, hateten katak sira apoia planu governu nian atu hadia sidade, maibé husu lialoos no transparénsia kona-ba prosesu indemnizasaun. Sira lakohi atu sai husi fatin ne’ebé sira hela ba tinan barak ona hodi bá moris iha situasaun ne’ebé mukit liután.
“Ami simu dezenvolvimentu, tanba ami mós hakarak sidade ne’e moos no livre husi engarrafamentu, maibé ami husu ba governu atu lalika haterus ami. Indemnizasaun ne’e tenke loloos hodi ami mós bele hetan fali fatin ruma atu harii netik uma ba ami-nia oan sira,” nia dehan.







