CCI-TL Servisu Ho Agrikultór Munisípiu Tolu Hasa’e Produsaun Hare

0
159

Presidente Cámara de Comércio e Indústria de Timor-Leste (CCI-TL), Jorge Manuel de Araújo Serrano hateten sira servisu hamutuk indústria bo’ot husi Indonesia apoia agrikultór husi Munisípiu Bobonaro-Maliana, Manatuto no Baucau halo demoplot atu hasa’e produsaun hare hodi responde ba nesesidade konsumu rai-laran.

Presidente Cámara de Comércio e Indústria de Timor-Leste (CCI-TL), Jorge Manuel de Araújo Serrano hateten sira servisu hamutuk indústria bo’ot husi Indonesia apoia agrikultór husi Munisípiu Bobonaro-Maliana, Manatuto no Baucau halo demoplot atu hasa’e produsaun hare hodi responde ba nesesidade konsumu rai-laran.

Nia dehan anualmente Timor-Leste, hasai osan millaun 152 sosa fós iha rai-liur hodi konsumu no kada fulan osan millaun 5 sai ba Atambua, Indonesia hatama produtu ortikultura hanesan tomante, liis, fehuk ropa.

“Ha’u hateten beibeik, ita moe atu hola hahan. Uluk ita-nia beiala sira la hola hahan sira prodús rasik, maibé agora ita buat hotu-hotu sosa, ne’e mak problema ita presiza hasa’e produsaun hahu husi fós, ortikultura no kriasaun animal sira,” nia hateten iha Asembleia jeral Anual Ordinaria 2023, CCI-TL nian iha salaun Delta Nova Comoro, Díli.

Nia hateten sira halo esforsu atu moderniza sistema agrikultura hodi hasa’e produsaun rai-laran hadia ekonomia husi kraik, liu-liu agrikultór sira bele moris di’ak.

Nia haktuir CCI-TL servisu hamutuk ho parseru sira atu fó formasaun ba emprezáriu sira kona-ba jestaun no rekomenda sira ba iha banku sira atu bele asesu ba kréditu hodi halo investimentu, tanba jestaun ladiak bele kréditu kapital bo’ot laiha rezultadu.

Iha parte seluk, Sekretáriu Estadu Kooperativa (SEkoop), Arsenio Pereira hateten iha pilar ekonomia setór tolu mak importante setór privadu, kooperativa no públika. Maibé durante tinan 20 resin, baze ekonomia husi despeza públika la’ós investimentu husi setór privadu no kooperativa, tanba ne’e ekonomia rai-laran sei hakdasak.

Nia dehan dadus hatudu osan barak labele absorve iha rai-laran, tanba investimentu husi setór privadu ba setór produtivu laiha.

“Ha’u sadik setór privadu sira atu labele depende de mais ba projetu sira. Klaru ida-ne’e parte ida parseria ho governu halo dezenvolvimentu, maibé importante setór ekonomia la’o diak ita tenke investe iha setór produtivu sira atu ita bele redús taxa dezempregu, hasa’e produsaun automatiakmente ita-nia kresimentu ekonomia sa’e,” nia hateten.

Nia hateten governu nu’udar parseru setór privadu nian ne’ebé regulariza atividade sira hotu pronto atu apoia setór privadu sira atu hahu investe iha indústria ki’ik, naton no bo’ot.

Nia haktuir sira sei apoia grupu kooperativa sira ne’ebé halao atividade produsaun iha nivel suku, postu administrative no munisípiu sira atu kontribui hasa’e produsaun hare, ortikultura no produsaun pekuária.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here
Captcha verification failed!
CAPTCHA user score failed. Please contact us!