Prezidente Board Rede Feto Timo-Leste, Zelia Fernandes, hateten sira servisu hamutuk ho Adventist Development and Relief Agency (ADRA) apoia fundu ba organizasan lokál membru Rede Feto haat hodi fasilita formasaun báziku kona-ba numerasia no literasia negósiu ba grupu feto sira iha munisípiu Ainaro, Baucau, Bobonaro, no Díli.

Nia salienta formasaun ne’e importante tebes atu eleva kapasidade no abilidade grupu feto sira iha área oioin hodi jere negósiu ho di’ak, nune’e bele fó rendimentu ba família no iha sustentabilidade.
“Objetivu husi programa ida-ne’e oinsa ita atu hakbi’it feto sira-nia koñesimentu kona-ba numerasia no literasia negósiu nian, depois sira iha negósiu ruma sira hatene atu halo negósiu ne’ebé diak, liu-liu iha abilidade halo kontajen di’ak ba lukru no lakon (kerugian). No sira hatene ona konsekuénsia husi negósiu ne’e rasik tanba negósiu ita lakoalia de’it kona-ba manan maibé lakon mós,” nia hateten hafoin partisipa serimónia asina akordu entre ARDA no NGO membru Rede Feto iha D’City Hotel Bebora, Díli.
Nia dehan partisipasaun feto iha atividade negósiu bo’ot tebes, maibé nafatin iha problema no dezafiu sira hanesan menus kapasidade iha numerasia no literasia negósiu, kestaun kultura no tradisaun sira ne’ebé afeta makaas ba atividade sira -ne’e sai bankrota.
Nia iha konfiansa bo’ot ba organizasaun membru Fundasaun Kolega da Paz, Asosiasaun Unidade Feto ba Dezenvolvimentu (AUFD), Fundasaun Esperança, Fundasaun Harii Moris Foun (FHMF) ne’ebé hetan ona formasaun bele habelar koñesimentu ida-ne’e ba grupu feto sira iha área rurál atu sira mós bele iha dependénsia finanseriu.
Enkuantu, Diretora Asosiasaun Unidade Feto ba Dezenvolvimentu, Bendita de Jesus Amaral hateten sira sei eleva kapasidade no abilidade grupu feto sira ne’ebé hala’o atividade negósiu no agrikultura hamutuk na’in 50 iha munisípiu Bobonaro, liu-liu suku Ritabou no Meligo.
“Presiza tebes atu halo kapasitasaun eleva maluk feto sira-nia kapasidade no abilidade atu sira hatene identifika nesesidade merkadu nian no produtu ne’ebé folin di’ak iha merkadu atu sira bele hetan rendimentu mesak ba sira-nia aan rasik labele dependente ba mane sira,” nia hateten.
Iha parte seluk, Embaxadór Uniaun Europeia, iha Timor-Leste, Marc Fiedrich hateten Uniaun Europeia nu’udar investór dahuluk ba igualdade jéneru iha mundu tanba ne’e investe makaas atu promove igualdade jéneru iha membru estadu sira.
“Ami promove igualidade jéneru iha nasaun hotu ne’ebé sai ami-nia parseru. No ba Timor-Leste ida-ne’e transformasaun ba asaun konkretu sira hanesan inisiativa spotlight ho Nasoins Unidas, dialogu ho governu ho objetivu atu halo polítika inkluziva, no projetu sira ho sosiedade sivíl hanesan programa hakbi’it feto ne’ebé implementa husi ADRA ho Rede Feto,” nia hateten.
Nia dehan dezigualdade no violénsia Doméstika sai dezafiu bo’ot ida ba promosaun igualdade jéneru tanba investimentu makaas ba empoderamentu ekonómiku no sosiál ba feto timoroan sira, no promove sira-nia kapasidade nu’udar ajente ba dezenvolvimentu.







