Grupo Feto Parlamentar Elabora Lei Regula Idade Kaben

0
84

Grupo Feto Parlamentar Timor –Leste (GFPTL) hamutuk ho organizasaun feto hamosu inisiativa hodi elabora lei ida hodi regula idade kazamentu nian iha Timor –Leste.

Prezidente GFPTL, Deputada Florentina Smith hateten nesesario duni atu kria lei ida ne’e tanba feto foinsa’e barak mak kaben ho idade ki’ik e ida ne’e prejudika tebes ba sira nia saude. 

“Kaben direitu ema hotu nian, maibe ita presiza iha lei ida atu regula ho nune’e fo espasu tempu ba oan feto sira atu eskola,” nia hateten iha Salaun Delta Nova, Dili. 

Tuir nia, problema kaben idade ki’ik iha mos ligasaun ho taxa mortalidade maternal no infantil aas ne’ebe, kazu soe bebe no moras infeksaun sira tanba fizikamente no psikologiamente seidauk maduru atu iha oan. 

Alende ne’e, nia hateten GFPTL mos iha inisiativa atu hamosu lei saude reprodutiva no lei anti pornografia, ho intensaun atu kontribui ba redusaun taxa mortalidade inan ho oan no kaben sedu iha rai laran. 

Tuir estatistika Ministerio Saude nian, hatudu katak feto nain 23.3% mak isin rua ho idade ne’ebe ki’ik, dadus partus iha fasilidade tinan 2014-fin do ano 2016.

Tuir saude nian, nia hateten idade ne’ebe maduru (ba feto) atu kous oan mak 20 ba leten tanba fizikamente, mentalmente no psikologiamente preparadu ona atu iha oan. 

Enkuantu ba feto ne’ebe kous oan ho idade 19 mai kraik, nia dehan iha risku bo’ot tebes ba iha mortalidade (inan ho oan). 

Entretantu Diretora Organizasaun Movimentu Feto Foinsa’e (MOFFE), Yasinta Lujina konkorda tebes ho inisiativa hamosu lei regula idade kazamentu nian tanba nesesario duni.  

“Ita koalia kona ba futuru nasaun no feto nia partisipasaun iha dezenvolvimentu, entaun instituisaun hotu tenke esforsu atu asegura asistensia saude ne’ebe diak ba feto sira,” nia hateten.  

Nia dehan, lei ida ne’e sei la prevene deit kaben sedu maibe prevene mos moras hada’et sira no moras infeksaun sira ne’ebe afeta ba feto nia saude. 

Entretantu Provedor dos Direitus Humanus (PDHJ), Silverio Baptista Pinto aseita inisiativa ida ne’e, tanba problema saude seksual no repordutivu ne’e liga ho kazamentu. 

“Inan aman sira ne’ebe obriga oan sira kaben sedu, tenke iha sansaun ba sira, ita labele halo lei ida deside deit idade kaben, maibe tenke iha mos sansaun,” nia hateten. 

Nia dehan, regula idade kazamentu ne’e la viola direitu ema nian maibe kuandu la regula, inan aman (familia) sira kontinua viola feto nia direitu liu –liu direitu dezenvolvimentu fiziku, partisipa iha edukasaun no vida social. 

Nia hateten, kazu barak hatudu katak inan aman sira obriga oan feto sira kaben ho idade ne’ebe ki’ik tanba buka barlake. 

Tanba ne’e, nia dehan nesesario duni atu define idade kazamentu tanba desizaun forma uma kain ne’e la’os fasil, kompleksu tebes tanba ne’e presiza idade ne’ebe maduru hodi hasoru konsekuensia sira iha familia laran.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here
Captcha verification failed!
CAPTCHA user score failed. Please contact us!