BCTL Ofisialmente Lansa Moeda TL 100 Sentavus

0
57
Banku Cental Timor-Leste lansa moeda ofisial Timor Leste nian ho valor 100 sentavus (hanesan mos ho dolar ida Amerika nian).

Banku Cental Timor-Leste lansa moeda ofisial Timor Leste nian  ho valor 100 sentavus, ho objetivu atu bele hamenus sirkulasaun moeda Amerika nian dolar ida  iha Timor-Leste.

Banku Cental Timor-Leste lansa moeda ofisial Timor Leste nian ho valor 100 sentavus (hanesan mos ho dolar ida Amerika nian).

“Ohin prezidenti rasik hatete, moeda ida nota um dolar ne’e hanesan tiha fali Timor nian 100 sentavus,” Governador Banku Central Timor-Leste (BCTL), Abrao de Vas Concelho dehan, iha Edifisiu Banku Central, Dili.

Governador BCTL ne’e hateten, maske Timor-Leste iha ona moeda 100 sentavus, maibe moeda dolar ida Amerika nian nafatin konsidera hanesan moeda ofisial iha Timor.

Antes ne’e nia afirma, BCTL halo uluk avaliasaun iha tinan 2011 husi tekniku ida kona ba uju moeda ne’e iha Timor-Leste.

“Tenke ser iha duni 100 sentavus, nune’e bele fasilita transaksaun iha ekonomia no mos atu hamenus kustu operasional,” Governador BCTL ne’e dehan.

Alem de ne’e, iha lansamentu ne’e moeda 25 no 50 sentavus mos halo produsaun foun hamutuk ho 100 sentavus, tanba moeda hirak ne’e balun metan tiha ona.

Nia dehan, moeda 100 sentavus ne’e sei produs iha Portugal, produs husi kompania YLCM no uluk kompania ne’e mak produs sentavus ida, 10, 25 no 50.

Entretantu Prezidenti Taur Matan Ruak (TMR), hateten BCTL husi Autoriedade Bankaria de Pagamentu (BPA)ne’ebe mak tinan rua liu ba kotuk halo tranzisaun.

TMR dehan,iha tinan 2000 UNTAET desidi Dolar Amerikanu hanesan moeda nasional ba Timor nian.Too mai iha 2001 UNTAET desidi atu halakon moeda selu-seluk hodi uja lolos deit moeda Amerikanu.

“Ohin lansa ba moeda 100 sentavus ne’ebe kompleta moeda Amerika iha ita nia nasaun,” Prezidente TMR dehan.

TMR dehan, objetivu moeda ida ne’e la’os atu evita deit uja dolar Amerika, maibe oinsa bele fasilita sirkulasaun moeda iha merkadu iha tempu naruk.

Iha sorin seluk Diretor NGO Luta Hamutuk, Mericio Akara fo parabens ba BCTL, tanba maske seidauk iha lei maibe produs ona moeda rasik.

Akara hateten,to’o agora seidauk iha lei ida no BCTL mos seidauk halo peskiza ida kona ba vantajen no desvantajen ba moeda rasik ne’e.

“Buat rua ne’e mak sira seidauk halo, maibe ita nafatin fo parabens maske lei ladauk preve mais sira publika,” Akara fo parabens.

Nia dehan, troka dolar Amerika la’os sentimentu rai laran nian deit, maibe tenke hanoin mos merkadu rejional global.

“Ami hakarak dehan ba Banku Central, sei hanoin atu troka dolar Amerika tenke halo estudu klean liu kona ba merkadu mos,” Akara sujere.

Hatan ba kestaun ne’e, Governador BCTL, Abrao Vas Concelho dehan, iha lei ba BCTL atu produs moeda .

“Lei  numeru 5/2011 lei organika Banku Central ninian ne’e parlamentu fo kompetensia esklusivu ba Banku Central atu hasai moeda,” Governador ne’e hatan.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here
Captcha verification failed!
CAPTCHA user score failed. Please contact us!