Primeira Dama Sei Esforsu An Lori Mudansa Ba Problema Feto No Labarik

    0
    101
    Primeira Dama, Isabele Ferreira
    Primeira Dama, Isabele Ferreira

    Primeira Dama, Isabele Ferreira
    Primeira Dama, Isabele Ferreira
    Maske laiha baze legal ida ba Primeira Dama atu hala’o nia atividade ruma,

    maibe nudar feto no nudar inan ida preokupadu ho problema ne’ebe feto no labarik sira infrenta durante ne’e, liu-liu kona saude reprodutiva ba foinsa’e sira, tanba ne’e nia sei esforsu aan hodi implementa programa prioridade Prezidente da Republika nian durante tinan lima.

    “Hau sei buka ajuda no sei servisu hamutuk ho Prezidente tuir programa ka vizaun prezidente nian durante sinku anos, para buat ne’ebe ita preokupa iha ita nia nasaun liu-liu ba problema feto no labarik bele halo mudansa ruma iha tinan lima mai ne’e,” koalia Primeira Dama, Isabele Ferreira (11/07) durante selebrasaun Loron Mundial Populasaun ho tema “ Asesu Universal ba Servisu Saude Reprodutiva”, iha Salaun Eskola Canossa Has Laran, Comoro, Dili.

    Primeira Dama ne’e dehan, saude reprodutiva importante tebes ba foinsa’e sira atu hatene, tanba taxa fertilidade ne’ebe aas iha foinsa’e sira, maizumenus kazu 51 ba kada bebe 1000 ne’ebe rejista.
    “Ida ne’e signifika katak foinsa’e barak mak la remata sira nia eskola, no tenke hapara sira nia formasasun no obriga atu forma sira nia future hodi kaer knar nudar inan aman,” dehan Atual Asesora Sekretaria Estadu Seguransa (SES) ne’e.

    Tuir nia, sai inan buat ida ne’ebe furak tebes bainhira ho hakarak no preparadu duni husi foinsa’e no adolexente sira, maibe sai mos perigu bainhira hetan isin rua ne’ebe la ho hakarak.
    Iha foinsa’e barak mak hetan isin rua ho idade ne’ebe risku, la ho hakarak tanba falta de informasaun kona ba saude reprodutiva nian.

    “Familia ida, iha feto no mane ka fen no la’en, nune’e iha oan tenke tenkeser rezultadu husi desizaun ne’ebe foti depois de hanoin kle’an, ho informasaun diak, no ho maneira ne’ebe responsavel tebes,” dehan Primeira Dama Ferreira.

    Entretantu Ofisial Programa Saude Reprodutiva Adolexente Ministeriu Saude, Luisa Barros, hateten, sira nia parte halo ona advokasia ba joventude sira iha distritu 13 kona ba saude reprodutiva adolexente sira nian.

    “Ami mos tenta ona atu hatama materia Saude Reprodutiva iha kurikulu eskola nian, liu-liu iha eskola Pre-sekundariu no Sekundariu, nune’e liu husi eskola bele pasa informasaun ba estudante sira kona ba saude reprodutiva ne’e,” hateten Ofisial Saude Reprodutiva Adolexente MS ne’e.
    Nia dehan, iha primeira faze sira sei implementa uluk iha eskola sanulu (10).

     

    LEAVE A REPLY

    Please enter your comment!
    Please enter your name here
    Captcha verification failed!
    CAPTCHA user score failed. Please contact us!