Hanorin iha Ensino Sekundario, professores uza lian kahor malu deit

0
91

Relasiona ho materia ne’ebe hanorin iha Ensino Secundario tuir sistema educasaun ne’ebe agora iha tenki hanorin ho Portugues maibe realidade hare katak materia sira ne’e sei hanorin kahur deit lian Indonesia.Relasiona ho materia ne’ebe hanorin iha Ensino Secundario tuir sistema educasaun ne’ebe agora iha tenki hanorin ho Portugues maibe realidade hare katak materia sira ne’e sei hanorin kahur deit lian Indonesia, Tetun no Portugues tamba livru ensino secundario ho lian Portugues seidauk kompletu.

“Realidade ne’e ita hare katak iha mos escola primaria, maibe seidauk implementa prosesu aprendizasen ho lingua Portuques 100 pursentu. Realidade to’o ohin loron estudante ne’ebe mak husi escola primaria, pre secundario, to’o secundario la halo dialogu ba malu ho lian portugues iha komunidade nia le’et,” hateten Secretario Jeral Sindikatu Professores Timor-Leste (SPTL), Francisco Da Costa Fernandes, iha semana kotuk (14/11) iha nia knar fatin iha Knua Buka Hatene, iha Colmera, Dili.

Tuir   SG SPTL Fernandes katak iha ensino secundario terseiru ano foin dadauk livru siensia ba terseiru ano nia foin mak fahe no materia ne’ebe Professores hanorin la kompletu ba estudante sira maske sira konsege duni hasoru ezame nasional ne’ebe mak planeadu husi Ministerio Educasaun (ME) to’o fin.

Tuir SG Fernandes mos katak programa ne’ebe (ME) halo ba prosesu aprendizasen ne’ebe mak husi 2002 to’o mai agora nia implementa programa piramida segitiga terbalik ne’ebe atraza nivel de ensino no implementasaun programa prosesu aprendizasen iha lian Portugues.

“Atu aumenta tan ita nia rekursu humanos Governo servisu hamutuk ho Nasaun CPLP  hodi fo Bolsu estudu ba Estudante sira ne’ebe remata ona sira nia estudu iha Ensino,” SG Fernandes hateten.
Entertantu Dosente Universidade Nasional UNTL, Jose Luis Da Silva, hateten katak  material sira ne’ebe hanorin iha Ensino Secundario laos ho deit Portugues maibe kahur malu deit ho lianTetun, Indonesia Portugues no Ingles.

“Klaru ita dehan katak edukasaun agora kurikulum tenke bazeia ba buat hotu-hotu tenke aplika ho lian Portugues ida ne’e sei defikulta ba labarik sira tamba durante ne’e labarik barak mak seidauk halo dialogu ba malu ho lian Portugues,” Dosente da Silva hateten.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here
Captcha verification failed!
CAPTCHA user score failed. Please contact us!