Free Market la os Merkadu Fuik

0
103

Finalmente lian fuan matenek kona ba ita nia Free Market, katak Free Market la os Merkadu Fuik.
Iha Timor-Leste, hosi said mak ami bele observa, ema barak liu hanoin katak Sistema Free Market, ka Merkadu Livre, mak ema hanoin katak Merkadu livre tomak atu ema negosiantes bele halo konforme sira nia hakarak, liu liu hasae foin sasan konforme hakarak deit no bele halo konforme sira hakarak ba konsumidores. Ami gosta los lia funa MP Lucas da Costa ne’ebe hanaran attitude ida ne’e parte hosi Sistema Merkadu Fuik.

No nune duni mak ohin loron merkadu iha rai laran Timor-Leste halao hela, hanesan Merkadu Fuik ida ne’ebe middle-men ka intermediaries (ema negosiantes) ne’ebe la os produtores faan fali produtu servisu todan ema seluk nia konforme sira hakarak no sira rasik mak desidi oinsa mak ita nia merkado opera.
Primeiru Ekonomia Free Market (Merkadu Livre) mak ekonomia ida ne’ebe folin sasan no servisus determina tuir sistema folin livre. Sistema folin livre mak mekanismu ekonomia ida ne’ebe folin determina liu hosi troka hussu no fo (supply no demand), nia rezultadu mak folin liu hosi komunikasaun liu hosi sinal-sinal entre produtores no konsumidores.
Lia fuan xave mak sinal ne’ebe komunida entre produtores no konsumidores la os entre intermediaries negosiantes sira.
Sistem folin livre different hosi sistema folin kontrolado ka determinado ona ne’ebe folin determina hosi governu, in ekonomia planeada ka merkadu kontrolado.
MP Lucas da Costa hateten mos katak Ameria iha Ekonomia Free Market, los no mos la los ida.
Iha mundu tomak la iha free market ekomonia mak ezistie iha formatu puru. Ida ne’e tanba sempre iha dalan para governu atu regula ekonomia liu hosi maneira oin oin. La iha governu ida ne’ebe autoriza regula-aan total hosi forsas merkadu nian.
Iha parte ida ne’e mos mak mossu konfuzaun tanba linguagem ho termu free-market economy. La ida buat ida mak livre ba free iha ekonomia free-market.
Nasoens barak liu mak adop ekonomia kahur nune mos Ameria mos ezemplu diak ida tanba sira mos iha ekonomia kahur (sira nia merkadu mos regula makas, agrikultores hetan subsidies, peskiza no dezenvolvimentu hetan fundus hosi governu, Assistensia Saude). Maibe sira nia ekonomia bele dehan katak nia fundasaun Free Market Economy.
Nune katak iha prinsipiu deit mak sira nia ekonomia free market maibe realidade America adopta sistema ekonomia kahur.
No nune dehan saida kona ba Timor-Leste ne’ebe deskreve nia aan nudar Free Market Society tuir termus pratikus? Karik iha Ekonomista ruma ne’ebe bele klarifika ida ne’e?

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here
Captcha verification failed!
CAPTCHA user score failed. Please contact us!