Pasiente Moras Mental Nain 19 Halo Rehabilitasaun Iha PRADET

0
113
Pasiente moras mental nain 19 agora dadaun hala'o terapia psikososial iha sentru rehabilitasaun PRADET.

Pasiente moras mental nain 19 agora dadaun hala’o terapia psikososial iha sentru rehabilitasaun PRADET.

Pasiente moras mental nain 19 agora dadaun hala’o terapia psikososial iha sentru rehabilitasaun PRADET.

Koordenador Programa Asistensia Ba Moras Mental, Anibal Idalino, hateten iha sentru ida ne’e pasiente sira rekopera husi simtoma fiziku no mental, tanba antes ne’e sira ne’e hetan ona tratamentu intensive iha sentru interamentu Laclubar. 

“Iha ne’e rekopera sira nia mental hanesan konsentrasaun, komunikasaun, fiar an no seluk tan,” Koordenador Idalino hateten, iha Bidau,Dili.

Nia haktuir, aktividade hirak ne’ebe hala’o iha sentru rehabilitasaun mak halo meditasaun, akonselamentu, desportu, tein, suku, musika no arte inklui mos kursu komputador baziku. 

“Liu husi aktividade sira ne’e ita nia maluk sira bele espresa sira nia sentimentu iha sira nia moris,” Koordenador Idalino hateten.

Nia hatutan, liu husi terapia ne’e iha pasiente balun mak iha mudansa ona bele halo komunikasaun ho ema seluk uja linguazen ne’ebe diak, hala’o aktividade iha uma laran. 

Iha parte seluk, Pasiente Norberto Nascimento, hateten durante ne’e sira aprende buat barak iha sentru rehabilitasaun hanesan komputador baziku no aktividade kreatividade sira seluk. 

“Hau kontente ho atividade sira ne’e bele halakon ami nia hanoin sira iha pasadu no hau hamrik iha ita bo’ot sira nia oin no fila ba hau nia sosiedade hanesan baibain,” nia dehan.

Entretantu Xefe Departamentu Difisiente e Idozu Ministerio Solidaridade Sosial, Matias da Silva, agradese ba iha organizasaun PRADET ne’ebe fo ona oportunidade ba difisiente mental sira atu espresa sira nia hanoin liu husi aktividade sira ne’ebe iha. 

Nia rekonese, katak seidauk iha politika ne’ebe klaru atu trata ema ho defisinsia fisiku inklui mos mental sira, maibe oras ne’e dadaun instituisaun relevante sira halo ona diskusaun hodi trasa politika integradu ida ho haree asuntu ida ne’e. 

“Ami fo apoio orsamentu ba PRADET tuir proposta ne’ebe iha hodi tau matan ba ema ho difesiente mental,”nia dehan. 

Nia hatutan, rekursu humanu sai problema bo’ot ba iha area ida ne’e tanba presiza espesialista sira atu atende ema ho moras mental.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here
Captcha verification failed!
CAPTCHA user score failed. Please contact us!