HASATIL Husu Governu Tenke Halo Sensus Ba Agrikultor

0
122

Organizasaun Hametin Agrikultura Sustentavel Timor-Leste (HASATIL) rekomenda ba governu foun atu halo peskiza (sensus) hodi identifika ema hira mak sei ativu hala’o servisu agrikultura nian iha rai laran.

Organizasaun HASATIL rekomenda ba governu foun atu halo sensus hodi identifika ema hira mak sei ativu hala’o servisu agrikultura nian iha rai laran.

Diretor Ezekutivu HASATIL, Gil Boavida hateten sensus agrikultor ne’e importante tebes atu bele sai sasukat ida ba iha kuantidade produsaun iha rai laran, tanba durante ne’e laiha peskiza ida kona ba ema pursentu hira husi populasaun mak sei ativu halo vida agrikultor.
“Governu tinan 15 ona, maibe nafatin lori ita depende maka’as ba importasaun no ita rasik laiha esforsu atu kore aan husi depedensia ida ne’e,” nia hateten iha servisu fatin Farol, Dili.
Iha oportunidade ne’e, husu mos ba iha governu atu reve fali politika ne’ebe iha hodi refleta ba iha situasaun real Timor–Leste nian no hametin koordenasaun ho parseiru hodi tau nafatin prioridade ba setor ida ne’e.
Nia mos, sujere governu atu labele fo liu oportunidade ba empreza sira hodi kontinua importa produtus ne’ebe agrikultor Timor bele produs, maibe fo kbi’it no motiva agrikultor iha rai laran hodi hasa’e produsaun.
“Produsasaun agrikultor ohin loron responde deit ba iha nesesidade familia nian, maibe atu orienta ba hadia vida moris, presiza defini produsaun potensial iha rai laran no dezenvolve kualidade atu bele hatama ba merkadu,” nia hateten iha servisu fatin Farol, Dili.
Nia hateten, Timor –Leste iha produtus barak ne’ebe folin iha merkadu nasional no internasional, maibe foin produtu kafe mak folin tanba hetan atensaun maximu husi governu no parseiru sira.
Alende ne’e, nia mos husu governu atu dezenvolve no proteze fini local sira iha rai laran tanba ida ne’e sai riku soin ida povu agrikultor Timor –Leste nian.
Dadus hatudu 81% husi total populasaun mak servisu hanesan agrikultor depois indepedensia, maibe iha tinan 2014 persentajen ne’e tun ba iha 78.8% deit mak halo servisu agrikultor, peskiza FAO 2014.
Antes ne’e, xefe departamentu seguransa aihan no informasaun husi Ministerio Agrikultura e Peskas (MAP), Rofino Soares Gusmão hateten agrikultor iha munisipio balun iha produsaun ba aihan sira, maibe seidauk sufsiente tanba ne’e aihan barak sei importa mai husi rai liur.
Nia dehan, asaun ne’ebe governu halo hodi asegura seguransa aihan ba komunidade sira mak fo apoia no motiva agrikultor sira hodi badinas halo to’os no natar.
“Redusaun malnutrisaun tenke iha aihan no ema hotu tenke asesu ba aihan, aihan laiha ita koalia barak maibe asaun konkretu laiha atu responde,” nia hateten.
Nia informa, esforsu ne’ebe governu halo mak estabelese grupo agrikultor iha munisipios no fo apoiu atu halao servisu hakiak animal, hakiak ikan, hortikultura no seluk tan hodi kontribui hasa’e podusaun iha rai laran.
Alende ne’e, governu mos servisu hamutuk ho parseiru dezenvolvimentu sira atu implementa atividade sira, hanesan to’os komunidade no jardin eskola hodi motiva komunidade sira kontribui ba redusaun malnutrisaun iha rai laran.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here
Captcha verification failed!
CAPTCHA user score failed. Please contact us!