Sábado, Abril 20, 2024
Total visitors: 766366

Diretóra Ezekutiva Servisu Autónomu Medikamentu no Ekipamentu Saúde (SAMES), Santana Martins hateten dezeñu ba armajen sentrál no armajen munisípiu sira finaliza hotu ona, espera governasaun foun mai fó prioridade harii infrastrutura ne’ebé di’ak ba servisu farmasiotika hodi asegura kualidade produtu medikamentu nian.

Diretóra Ezekutiva Servisu Autónomu Medikamentu no Ekipamentu Saúde (SAMES), Santana Martins hateten dezeñu ba armajen sentrál no armajen munisípiu sira finaliza hotu ona, espera governasaun foun mai fó prioridade harii infrastrutura ne’ebé di’ak ba servisu farmasiotika hodi asegura kualidade produtu medikamentu nian.

Nia dehan dezeñu armajen sentrál kompañia entrega ona atu submete ba Ajénsia Dezenvolvimentu Nasionál (ADN) hodi halo verfikasaun antes enkamiña ba sekretariadu grande projeitu atu avansa. Ba nivel munisípiu nian dezeñu no BOQ finaliza hotu ona.

“Ita haree katak infrastrutura iha setór saúde, liu-liu sira ne’ebé liga ho logístika farmasiotika sai hanesan bareira ida ba asisténsia saúde ne’ebé iha. Ezemplu armajen iha munisípiu no sentru saúde ho medida 2x3, ita labele lori aimoruk barak ba rai iha ne’ebá tanba fatin laiha duni tanba ne’e ita hakarak iha planu infrastrutura armajen rejionál no munisípiu sira tenke iha kondisaun,” nia hateten iha servisu fatin Kampung Alor, Díli.

Nia hateten espasu atu harii armajen sentrál hetan ona autorizasaun husi parte terras propriedade no lisensa husi Sekretáriu Estadu Ambiente nian tanba ne’e fatin fiksu, presiza de’it vontade polítika atu aloka orsamentu hodi hahu konstrusaun.

Iha oportunidade ne’e, Diretóra mós informa aimoruk items 25% mak stok mamuk ka laiha no items sira ne’ebé disponivel mós la garantia to’o fulan Dezembru tinan 2023, tanba husi orsamentu ne’ebé alokadu millaun 5.2 dolares amerikanu konsegue sosa de’it ho kuantidade ne’ebé ki’ik.

“Ami-nia rekomendasaun ba oin, alokasaun orsamentu mínimu 1% husi totál Orsamentu Jerál Estadu (OJE) tenke aloka ba SAMES. Ita la ko’alia alokasaun orsamentu standard mundial entre 10-15% ba Minsitériu Saúde, maibé ita ko’alia de’it alokasaun ba kompra medikamentu tuir artigu 57 ne’ebé ko’alia tratamentu hotu-hotu responsabilidade husi estadu. Entaun mínimu 1% husi OJE tenke aloka ba sosa aimoruk, se lae nafatin hasoru problema iha oin mai,” nia hateten.

Iha parte seluk, Diretór Ezekutivu Forum NGO Timor-Leste (FONGTIL), Valentim da Costa Pinto hateten infrastrutura iha setór saúde tenke hetan atensaun sériu ba tinan sira mai oin no problema aimoruk laiha.

“Ita sei iha problema lubun ida ne’ebé presiza hadia liu-liu infrastrutura ba área saúde, edukasaun, agrikultura ne’ebé hatudu ita-nia sistema irigasaun sira ne’ebé ita konstrui kuaze la funsiona ho di’ak tanba ne’e laduun kontribui di’ak ba ita-nia esforsu hasa’e produsaun,” nia hateten.

Nia dehan governasaun foun tenke hahu ona investe iha setór produtivu sira hanesan setór saúde, edukasaun, agrikultura no infrastrutura bázika tenke hetan prosaun orsamentu ne’ebé di’ak atu halo melloramentu atu labele dependénsia makas liuba fonte orsamentu husi fundu petroliferu.