Quinta, Junho 01, 2023
Total visitors: 754002

Xefe Gabinete Kontrolu Kualidade no Komunikasaun Sosiál, iha Hospital Nasionál Guido Valadares (HNGV), Díli, Sara Maria Xavier informa sira dezenvolve ona matadalan pakote bebé seguru ka Safer Baby Bundle no introdús ona ba profesionál saúde sira iha sala maternidade atu implementa hodi redús númeru kazu bebé mate iha inan nia kanotak, liu-liu mate fresku.

Xefe Gabinete Kontrolu Kualidade no Komunikasaun Sosiál, iha Hospital Nasionál Guido Valadares (HNGV), Díli, Sara Maria Xavier informa sira dezenvolve ona matadalan pakote bebé seguru ka Safer Baby Bundle no introdús ona ba profesionál saúde sira iha sala maternidade atu implementa hodi redús númeru kazu bebé mate iha inan nia kanotak, liu-liu mate fresku.

Nia salienta matadalan ne’e adopta tuir guia Australia nian, maibé dezenvolve ona tuir situasaun no kondisaun HNGV nian. Iha elementu importante lima mak hanesan fó edukasaun ba inan no família labele fuma besik inan isin-rua no evita horon ahi-suar, kontrola kresimentu bebé nian liga ho nutrisaun, eduka inan isin-rua halo monitorizasaun regorozu ba movimentu bebé nian iha isin, fó konsellu ba inan isin-rua sira toba ho seguru no foti desizaun lalais kona-ba momentu partu ba inan isin-rua ne’ebé ho risku.

“Introdús ona ba ita-nia médiku no parteira sira hotu ne’ebé iha departamentu maternidade, espera katak sira hahu implementa, ami mós kria ona check list oinsá pesoál saúde sira rekorda movimentu bebé nian ho rigorozu, bebé nia fuan tuku ho rigorozu para hodi deteta lalais, bainhira mosu abnormalidade ruma no mai ho kondisaun preklamsia presiza foti asaun lalais hodi salva bebé nia vida mak ita prevene stillbirth,” nia hateten iha servisu fatin Bidau, Díli.

Nia dehan bebé nia movimentu normál mak durante oras rua nia laran bebé tenke bo’ok aan dala 10, signifika durante oras rua nia laran bebé bo’ok aan la to’o dala 10 tenke ba fasilidade saúde konsulta. Inan isin-rua sira-ne’ebé isin-rua idade semana 27 ba leten tenke toba fila sorin karuk no loos de’it labele toba haklean tanba impede operasaun ran ne’ebé transporta ran fó oksijenu ba bebé.

Nia haktuir iha períodu trimestre dahuluk tinan 2023, maternidade rejista kazu bebé mate iha inan nia kanotak hamutuk 27, ne’ebé kompostu husi bebé mate fresku ka natimorto fresco na’in 9 no bebé mate isin dodok ona ka natimorto macerado na’in 18.

Nia hateten kazu natimorto fresco ne’e maioria bebé moris ho todan ki’ik hanesan 500 até 999 grama tanba todan normál ba bebé grama 2500 to’o 4000.

Entretantu, Diretora Prestasaun Servisu, iha Ministériu Saúde, Doutora Odete da Silva Viegas, hateten dadus estatístika hatudu iha redusaun ba mortalidade inan no oan, maibé la signifikativu tanba governu ho apoia husi parseru dezenvolvimentu sira nafatin halo esforsu mellora kualidade atendimentu ba inan isin-rua sira no lori inan isin-rua sira partu iha fasilidade saúde.

“Ita espera ho programa Bolsa da Mãe jerasaun foun bele enkoraja liutan ita-nia inan sira no família sira atu hatene sira-nia papél kuidadu isin-rua, liu-liu alimentasaun ba inan, vizita fasilidade saúde regulár atu kontrola sira-nia pezu no nutrisaun ba bebé, haree bebé nia poziasaun sira,” nia hateten.

Nia hateten sira servisu hamutuk ho parseiru sira elabora ona protokolu kuidadu ante-natal no pós-natal, halo ona sosializasaun ba profesionál saúde sira hotu atu utiliza guia ida-ne’e fó atendimentu ne’ebé kualidade ba inan isin-rua sira durante isin-rua no partu.

Nia hatutan kontinua halo esforsu fó kapasitasaun apropriadu ba profesionais saúde sira no apoia rekursu ne’ebé adekuadu atu hadia kualidade prestasaun servisu ba inan no oan hodi redús taxa mortalidade inan no oan.