Ministra da Saúde (MdS), Doutora Odete Maria Freitas Belo alerta ba populasaun sira atu nafatin atensaun no kumpri protokolu prevensaun Covid-19 tanba Covid-19 variante foun ne’ebe hanaran Omicron detekta ona iha Australia.

Ministra da Saúde (MdS), Doutora Odete Maria Freitas Belo alerta ba populasaun sira atu nafatin atensaun no kumpri protokolu prevensaun Covid-19.

Nia salienta bazea ba lei sistema saúde nu 24/2021, sira kria ona dekretu lei ida hodi reforsa implementasaun, liu-liu mekanismu kordenasaun sira atu ezekuta medida sira ne’ebe tenke implementa hodi limita ema nia direitu balun tanba maske numeru kazu infesaun menus ona, maibe nafatin atensaun ba variante foun ne’ebe sai preokupasaun mundu nian.

“Ita koko hasai estado emergensia ho esperansa ida katak virus ne’e numeru kazu redus ona, maibe hakarak lakohi ita tenke tur hamutuk fali prepara ba variante foun ne’ebe ita rona Omicrom ema koalia barak. Ita tenke kuidadu no atensaun nafatin tanba Australia sira iha kazu rua, entau mai ita laos difisil ona razaun aviaun tama sai it ania ema mos ba mai,” Nia hateten iha Ministerio da Finansas Aitarak Laran, Dili.

“Agora ita hein Indonesia, ita espera Indonesia kazu ida ne’e labele iha. Se kazu iha fasil tebes tanba ita iha problema ho ita nia maluk sira ne’ebe to’o agora sei nafatin ema ida rua tama sai la tuir prosesu frontera nian lao subar deit.”

Nia dehan protokolu prevensaun sira hanesan uza maskara, fase liman, distansiamentu sosial, no halo jestaun ba kazu liu-liu izolamentu ba individu sira ne’ebe positivu Covid-19 ou variante seluk, ne’e kabe ba knar governu nian atu ezekuta.

Nia hateten konaba movimentu frontera no aeroportu nian tuir dekretu lei ne’e defini loron no oras ne’ebe loke frontera trestre atu ema tama no sai ba liur. Konaba aeroportu seidauk iha desizaun atu loke vou komersial, sei nafatin hare vou sira ne’ebe iha ona akordu ho ministerio da saúde atu tula ekipamentu mediku no vasina.

Iha parte seluk, Diretur Ezekutivu Forum NGO Timor-Leste (FONGTIL), Daniel Santos do Carmo hateten lei sistema saúde ajuda governu atu halo kontrola ba asuntu ne’ebe liga ho saúde publika hanesan pandemia Covid-19 ne’ebe ezistensia sei inserteja.

Nia dehan estado emergensia ho medida serka sanitaria no konfinamentu obrigatoriu hakotu ona tanba iha ona lei sistema saúde ne’ebe fo dalan ba governua atu halo servisu kontrola, maibe bainhira mosu estado kalamilidade konstituisaun fo dalan atu deklara fali estado emergensia.

“Konstituisaun hateten klaru kuandu estado kalamilidade dalan mak estado emergensia, ne’ebe estado emergensia bele deklara fali, se mosu kalamilidade laos deit pandemia Covid-19 maibe mos dezastre bo’ot sira mos,” nia hateten.

Nia hateten situasaun pandemia iha mundu agora nafatin sai atensaun, liu-liu variante foun ne’ebe hahu deteta fali iha nasaun balun.