- Publika iha: 07 Setembro 2023
Parteira Sentru Saúde Internamentu Gleno, Adelina Pereira hateten iha dia 5 fulan Setembru, inan ida ho kazu ran fakar depois partu mate iha ambulánsia laran, bainhira iha dalan husi postu saúde Aitura mai iha sentru saúde Internamentu Gleno, tanba postu saúde laiha parteira no kondisaun própriu atu halo intervensaun urjente salva inan.

Nia dehan inan ne’e ho idade tinan 39, ne’ebé isin-rua ba dala sia. Inan ne’e partu iha uma no inan komplikasaun ran fakar, tanba ne’e família bolu enfermeiru ba uma hare kondisaun grave ona ho komplikasaun ran fakar. Entau enfermeiru bolu ambulansia husi sentru Gleno mak ba foti hodi transferénsia mai Gleno.
“Partu iha uma ran fakar no problema hela ho distánsia ne’ebé do’ok transporte ba oras rua husi Gleno,” nia hateten.
Nia hateten iha postu Aitura iha de’it enfermeira ida, laiha parteira ne’ebé treinadu atu halo jestaun ba kazu komplikasaun hanesan ran fakar depois partu. Entaun halo esforsu transfere inan ne’e mai sentru.
Nia hatutan durante fulan Janeiru to’o Agostu tinan 2023, inan isin-rua hamutuk na’in 254 mak partu iha fasilidade saúde ho asisténsia husi profisionál treinadu sira. Husi númeru ne’e inan na’in 3 mak mate no bebé na’in 9 ho kategoria mate iha inan nia kanotak kondisaun fresku nain ida no kondisaun isin dodok ona na’in 8.
Nia haktuir inan sira ne’ebé mate, tanba hetan komplikasaun ran fakar no bebé sira ne’ebé mate iha inan nia kabun laran kauza husi tensaun aas no infesaun husi moras hada’et no sofre malnutrisaun hodi implika ba bebé iha kanotak.
Entretantu, Reprezentante Ajénsia Fundu Nasoins Unidas ba Populasaun (UNFPA), iha Timor-Leste, Pressia Arifín-Cabo hateten sente triste no preokupadu tebes rona inan mate, tanba fasilidade saúde laiha parteria no ekipamentu atu halo intervensaun lalais.
“Problema mak agora dadaun ita iha kuaze parteira na’in 300 laiha servisu no médiku barak kuaze na’in 100 laiha servisu. Tanbasá ita la fó servisu ba ema sira-ne’e atu serbí povu iha fatin sira ne’ebá ajuda inan sira atu prevene mortalidade,” nia hateten.
Nia hateten governu tenke investe ona ba kualidade profisionál saúde no fasilidade infrastrutura saúde nian, tanba ne’e mak dalan úniku atu ajuda salva inan no oan hodi redús mós taxa mortalidade inan husi 159/100,000 ba 70/100,000 inan partu moris.
Nia hatutan kada tinan Ministériu Saúde hetan alokasaun orsamentu millaun 63 dolares amerikanu, maibé ba programa saúde maternu-infantíl ki’ik liu $200,000 de’it.
Iha parte seluk, Diretora Jerál Prestasaun Saúde, iha Ministériu Saúde, Doutora Odete da Silva Viegas hateten atu redús mortalidade inan no oan presiza esforsu koletiva la’ós de’it parte saúde, maibé komunidade mós tenke konsiente saúde importante.
Nia dehan dalabarak inan sira mate ne’e tanba mai fasilidade ho kondisaun ida ne’ebé grave no krítiku tebes, entaunmédiku sira mós labele halo milagre.
“La’ós médiku sira atende tarde ne’e mak mate, maibé sira mai iha tiha ona faze ida grave ne’e. Klaru buat sira-ne’e mós papel Ministériu Saúde nian atu fó nafatin promosaun saúde ida ne’ebé mak di’ak no bele komunidade komprende,” nia hateten.
Nia hateten komunidade la sente saúde ne’e importante mak governu bele halo esforsu hotu sei labele redús mortalidade.