Segunda, Outubro 02, 2023
Total visitors: 766366

Diretora Ezekutiva Fundasaun CAUCUS, Feto iha Polítika, Teresinha Maria Noronha Cardoso hateten feto hotu tenke hamutuk konsolida forsa hodi luta hasoru kauza nasionál, ne’ebé afeta feto nia dezenvolvimentu no moris hanesan dizigualdade, diskriminasaun no violénsia.

Diretora Ezekutiva Fundasaun CAUCUS, Feto iha Polítika, Teresinha Maria Noronha Cardoso hateten feto hotu tenke hamutuk konsolida forsa hodi luta hasoru kauza nasionál, ne’ebé afeta feto nia dezenvolvimentu no moris hanesan dizigualdade, diskriminasaun no violénsia.

Nia konsiente feto ida-idak iha desizaun hili partidu polítiku ne’ebé sira envolve, maibé dalabarak sira defende partidu nia interese haluhan tiha interese komun feto sira-nian, tanba ne’e iha prosesu ida atu konsolida nafatin katak Timor-Leste iha Planu Estratejiku Dezenvolvimentu Nasionál 2011-2023.

“Presiza nafatin feto tenke hamutuk, tanba luta ba kauza dizigualdade, diskriminasaun no violénsia ne’ebé feto hasoru ne’e, mak tenke unidade nafatin no timoroan hotu tenke hamutuk nafatin atu dezenvolve ita-nia nasaun ida-ne’e,” nia hateten hafoin partisipa diálogu Interjerasaun entre lider feto partidu politiku ho tema Hametin Partisipasaun Feto iha Polítika ba Elisaun ne’ebé Demokrátiku no Inkluziva iha Timor-Leste, iha Delta Nova, Dili.

Nia hateten sira sei halo esforsu atu organiza atividade ne’ebé halibur feto maluk husi partidu diferensia atu nafatin konsolida forsa hamutuk luta hasoru dizigualdade, diskriminasaun no violénsia ne’ebé feto sira hasoru.

Iha parte seluk, Eis Deputada Maria Exposto observa katak dezafiu bo’ot ne’ebé feto sira hasoru mak feto sira ladun suporta malu tanba ida-idak ho problema sosial oioin rezulta pensamentu negativu ba malu.

Nia hateten atu muda pensamentu ne’e mak tenke promove atividade diálogu barak liutan atu fó hanoin no konsolida sira hodi muda mentalidade sira odiu ba malu.

“Importante tebes atu halo mudansa radikál ida atu feto no feto suporta malu, tanba ita-nia lei garantia no polítika sira suporta hela ita, presiza nafatin motivasaun, korajen no empoderamentu hodi hasa’e konsiénsia ema hotu nian,” nia hateten.

Nia hateten mentalidade sira radikál ne’e tenke muda atu haree no analiza problema sira ho matenek no fuan, tanba mentalidade radikál ne’e hamosu sentimentu odiu ba malu.