Quinta, Abril 18, 2024
Total visitors: 766366

Diretur Nasional Saúde na Familia, iha Ministeriu Saúde (MS), Vitor Soares Martins informa iha fulan Janeiru to’o Junho tinan 2022, dadus nasional hatudu inan nain 12 husi inan nain 609 lakon vida tamba hetan komplikasaun isin rua hanesan hemoragia ou ran fakar, eklamsia no partu kleur liu.

Diretur Nasional Saúde na Familia, iha Ministeriu Saúde (MS), Vitor Soares Martins informa iha fulan Janeiru to’o Junho tinan 2022, dadus nasional hatudu inan nain 12 husi inan nain 609 lakon vida tamba hetan komplikasaun isin rua.

Nia salienta husi nain 12 ne’ebe lakon vida ne’e, barak liu ho problema komplikasaun ran fakar tanba ne’e formasaun ba profesional saúde sira liu-liu parteira no mediku sira konaba jestaun ba kazu emergensia sira kontinua atu eleva sira nia kapasidade no abilidade hodi halo intervensaun ba kazu emergensia sira.

“Ita iha programa ida maternal audit ne’ebe responsabiliza husi saúde maternu infantil, ne’ebe ita estabelese ona struktura iha nivel munisipiu no hospital sira atu bele orienta sira halo audit ba inan sira ne’ebe mate iha fasilidade saúde no iha uma mos atu bele hatene kauza lolos husi mate hodi bele fo informasaun ba medikus sira halo prevensaun,” nia hateten iha salaun City 8 Manleuana, Dili.

Nia hateten iha fator barak ne’ebe kontribui ba mortalidade inan nian intermus konhesementu inan sira nian ba kuidadu isin rua menus, bele falta ekipamentu no medikamentu, bele mos problema transporte, maibe rezultadu audit ne’ebe iha barak liu kauza husi ran fakar.

Nia hatutan inan barak ne’ebe isin rua oan primeru ho idade menus husi tinan 20, ne’ebe sai mos grupo risku ba problema komplikasaun sira hansan ran fakar tanba ne’e asaun konkretu ida mak kontinua haforsa sensibilizasaun ba komunidade konaba risku isin rua sedu ba inan no bebe.

Iha parte seluk, Xefe Fatuhada, Postu Administrativu Dom Alexo, Munisipiu Dili, Marcelino Soares hateten sira iha kordenasaun servisu ne’ebe diak ho saúde, liu-liu voluntariu sira hanesan grupo suporta inan, promotor saúde na familia hamutuk ho profesional saúde sira halo sosializasaun ba komunidade, liu-liu inan isin rua sira atu hasa’e ema nia konsensia hodi hakbesik aan ba fasilidade saúde konsulta.

“Ita so fo hanoin deit ba sira katak konsulta no konsulta tanba agora postu saúde to’o ona iha suku sira,” nia hateten.

Nia dehan taxa forma familia sedu tantu feto no mane aas, maibe atu prevene ida ne’e papel familia importante tebes atu fo edukasaun informal ba oan sira atu labele monu hahalok sira ne’ebe bele lori sira ba isin rua sedu no hetan moras.