Presidente Board Rede Feto Timor-Leste, Zudite Dias Ximenes hateten tempu naruk ona grupo vendedor feto sira lahetan rendimentu ne’ebé sufisiente atu sustenta sira nia grupo no moris lorloron tanba tinan rua governu laiha orsamentu, no mosu tan surtu COVID-19, ekonomia rai laran monu.

Presidente Board Rede Feto Timor-Leste, Zudite Dias Ximenes hateten tempu naruk ona grupo vendedor feto sira lahetan rendimentu ne’ebé sufisiente atu sustenta sira nia grupo no moris lorloron.

Nia salienta, situasaun ida ne’e halo sidadaun, liu-liu grupo vulneravel sira sai mukit liu tan no kontribui mos ba mosu violensia iha uma laran tanba kondisaun ekonomia ne’ebé grave.

“Problema bo’ot liu mak ekonomia, no ida seluk violensia tanba ita lorloron hamutuk hela iha uma entaun provokasaun barak bele husi oan, avo sira, no fen lae mos, hodi entaun violensia bele mosu kualker oras. Maibe kuandu ema ida-ida iha servisu violensia ladun,” nia hateten.

Nia informa, dadaun ne’e organizasaun feto hamutuk 37 mak ativu hela halo atividade oioin tuir kibi’it no kapasidade rekursu ne’ebe iha atu hakbi’it no empodera feto sira setor oioin.

Entretantu, reprezentante grupo feto Korin Timor, Avelina Lopes de Araújo hateten rendimentu ne’ebé sira hetan durante ne’e depende deit ba atividade feira ne’ebé iha tanba ne’e bainhira laiha atividade sira laiha rendimentu.

“Produtu baibian barak liu ami faan iha exposizaun liu-liu feira sira entau durante ne’e ami depende liu ba atividade exposizaun sira hodi hetan rendimentu, maibe lataka dalan mos ba ema sira ne’ebé hakarak sosa ami nai produtu bele ba ami nia fatin,” nia hateten.

Nia dehan rendimentu ne’ebé sira hetan hodi dezenvolve atividade grupo nian no fahe mos ba membrus atu bele sustenta nesesidade baziku lorloron nian, maibe dadaun ne’e sira nia rendimentu laiha.

Nia informa, grupo ne’e iha membrus hamutuk ema nain 15, ne’ebé mai ho estado oioin hanesan klosan no kaben nain.

Iha parte seluk, Kordenadora Programa Empoderamentu Ekonomia Feto, iha Organizasaun Fundasaun Alola, Ilda Maria da Cruz hateten sira iha planu atu loke feira ba grupo feto sira atu faan sira nia produtu, maibe seidauk bele iha tempu badak tanba sei lao tuir protokolu prevensaun COVID-19 nian, liu-liu distansia sosial no fisiku.

“Durante estado emergensia no to’o agora, grupo sira ne’e nia atividade negosio kontinua lao nafatin, hanesan sira faan produtu iha sira nia fatin, kontinua soru no halo negosio seluk hanesan faan modo, tunu sate, faan dosi, faan obralan atu bele kontinua suporta sira nia rendimentu familia tanba tais ema ladun sosa,” nia hateten iha servisu fatin Maskarinhas, Dili.

Maske nune’e, nia dehan sira kontinua fo formasaun ba grupo feto sira kona ba hadia kualidade produtu, diversifikasaun ba produtu, planu negosio no jestaun finansas atu grupo sira nafatin iha esperansa atu halo servisu.

Nia informa, sira hetan apoia fundus husi parseiru USAID, liu husi programa Turismu Ba Ema Hotu ho projetu naran Prezerva Identidiade Kultura Timor-Leste nian ho montante $38,000 hodi fo formasaun ba grupo produtor artezenatu sira kona ba soru tais tradisional, diversifikasaun produtu no dezenvolve produtu, planu negosio no jestaun finanseiru.