Quarta, Fevereiro 19, 2025

Ministériu Edukasaun iha programa prioridade lima (5) hanesan, dezenvolvimentu institusionál, pre-eskolár, ensinu báziku, ensinu sekundáriu, tékniku vokasionál no ensinu rekorrente ba iha ezekusaun orsamentu tinan 2025.

Ministériu Edukasaun sei hadia di’ak liu-tán setór edukasaun liu husi programa prioridade lima (5).

Nia dehan, iha tinan 2025 ne'e Ministériu Edukasaun sei hadia di’ak liu-tán setór edukasaun liu husi programa prioridade lima (5), tanba sira mak sai komponente boot ba dezenvolvimentu setór edukasaun nian.

Nia dehan, sei hadi'a di'ak liután setór edukasaun iha tinan oin, tanba Prezidente Repúblika promulga ona Orsamentu Jerál Estadu (OGE), ne'ebé ba Ministériu Edukasaun hamutuk millaun $113,098,784 ne'ebé mak sei finansia ba programa lima.

"Ita-nia programa prioridade lima (5) mak hanesan, dezenvolvimentu institusionál, pre-eskolár, ensinu báziku, ensinu sekundáriu, tékniku vokasionál no ensinu rekorrente," nia hatete.

Nia hatete, kada programa referida inkluidu kedas ho alokasaun orsamentu ba área infraestrutura ne'ebé Prezidente Repúblika rasik iha ninia diskursu fó atensaun ba área infraestrutura edukativa.

"Eskola sira sei iha barak presiza tebes ita-nia apoia, tuir programa IX Governu Konstitusionál nian, ita presiza harii tan purvolta sala-de-aula hamutuk rihun ida-resin, ami kalkula tinan-ida ita bele halo sala-de-aula atus-rua-resin (200-resin), dentru tinan-lima ita bele kompleta hotu ona," nia dehan.

Enkuantu proposta OJE 2025 ME $113,098,784 ne'e aloka ba saláriu vensimentu $92,383,226, bens no serbisu $11,161,334, transferénsia públika $4,602,080, kapitál menór $1,054,214 no kapitál dezenvolvimentu $3,897,930.

Entretantu Koordenadór Rede Edukasaun Timor-Leste Coalition for Education TLCE José Monteiro dehan, Ministériu Edukasaun tenke ezekuta orsamentu hirak ne'e ho di-di'ak hodi realiza programa prioridade sira ba dezenvolvimentu setór edukasaun iha tinan 2025.

"Ita lakohi akontese tan katak ezekusaun orsamentu hotu ona, maibé programa prioridade hirak ne'e la iha mak susesu, tanba ne'e husu atu implementa programa ho sériu," nia hatete.

Nia dehan, iha tinan kotuk programa prioridade balun ne’ebé mak TLCE halo monitorizasaun seidauk finaliza liu-liu konstrusaun ba eskola sira to'o agora balun seidauk finaliza, no balun finaliza ona maibé abandona, husu atu rezolve problema hirak ne'e uluk tiha mak realiza fali progama prioridade ba tinan 2025 nian atu nune'e labele iha fallansu.