Sexta, Abril 19, 2024
Total visitors: 766366

Diretór Ezekutivu Centro Nacional Chega, I.P, Hugo M. Fernandes hateten produsaun konteúdu história Timor-Leste nian sei menus tebes tanba governu seidauk investe di’ak atu hakbi’it no aumenta produsaun história sira ba luta libertasaun nasionál nian.

Diretór Ezekutivu Centro Nacional Chega, I.P, Hugo M. Fernandes hateten produsaun konteúdu história Timor-Leste nian sei menus tebes.

Nia salienta lider nasionál balun hakerek ona sira-nia biografia no sira-nia história iha luta nian, maibé história sira kona-ba ema hotu nia partisipasaun ne’e seidauk iha tanba ema barak laiha abilidade atu hakerek história.

“Ha’u hanoin primeiru ita presiza halo revizaun ba ita-nia institusaun edukasaun sira, ezemplu agora imi hotu hatene ita iha institusaun ensinu superiór kuaze 19 iha Timor-Leste, maibé to’o agora laiha ida mak iha fakuldade no departamentu istória. Ida ne’e halo ánimu timoroan atu aprende istória laiha iha rai laran, entaun sira tenke ba rai liur ba Portugal no Indonézia.

Segundu bolsu estudu ba timoroan sira atu ba estudu kona-ba história mós menus, embaxada sira fó bolus-estudu ba siénsia sira seluk laiha ida mak fó bolus-estudu ba história nian, ne’e sai kestaun boot intermus oinsá prepara timorona atu sai históriador di’ak,” nia hateten hafoin partisipa iha konferénsia Sientifika Deskoloniza História: Reflesaun ba Produsaun Koñesimentu kona-ba História Timor-Leste nian iha Kontekstu Dokumentasaun no Prezervasaun História, iha salaun CNC Balide, Díli.

Nia dehan produsaun história menus, kurríkulu eskola dadaun ne’e iha ensinu sekundáriu estudante sira aprende barak liu istória europa nian kompara ho história Timor-Leste nian.

Nia hateten relatóriu Chega iha kapítulu tolu ko’alia kona-ba história Timor-Leste nian, hanesan rezisténsia no estratejia 1974-1999, okupasaun Indonézia nian iha Timor-Leste, maibé kompleksu tebes tenke elabora fali hodi introdús iha eskola sira.

“Ita halo reflesaun agora ne’e kuaze maioria konteudu história Timor nian menus loos. Iha ensinu sekundariu oituan loos no iha ensinu superior laiha materia história,” nia hateten.

Nia informa, sira halo hela esforsu buka maneira oioin atu enkoraja akadémiku sira halo peskiza no hakerek história suku nian atu aumenta produsaun tanba atu integra iha kurríkulu ensinu presiza iha produsaun.

Entretantu, Profesór iha Universidade Nasionál Timor Lorosa’e (UNTL), Antero Benedito hateten rekursu-umanu atu hakerek história menus tebes tanba polítika universitariu nian iha zona ida ne’e seidauk.

“Atu deskolonializa história ita tenke hatene história. Iha Timor ne’e, ita-nia área estudu ba história iha UNTL no ensinu superiór sira iha Díli laran ne’e laiha, entaun problema. Oinsá ita deskolonializa história se ita laiha ema mak buka hatene história,” nia hateten.

Iha parte seluk, Diretór Nasionál Kurríkulu Ensinu Superiór, Luis Aparicio hateten sira elabora ona kurríkulu atu história bele tama nu’udar materia báziku jerál, maibé atu loke fakuldade no departamentu história ne’e desizaun universitáriu sira-nian.

“Universidade sira iha sira-nia autonomia, entaun universitáriu sira ne’ebé bele ona loke fakuldade história no preinxe kriteria, ministériu bele rekoñese,” nia hateten.