Quinta, Abril 18, 2024
Total visitors: 766366

Kordenador programa Saúde, iha Organizasaun Especial Olympics, Geraldino da Costa hateten kada tinan sira servisu hamutuk ho mediku voluntario sira iha nasional halo konsulta massal ba defisiente intelektual sira tanba sira vulneravel liu atu hetan kualker moras, liu-liu iha situasasun surtu Covid-19.

Kordenador programa Saúde, iha Organizasaun Especial Olympics, Geraldino da Costa hateten kada tinan sira servisu hamutuk ho mediku voluntario sira iha nasional halo konsulta massal ba defisiente intelektual sira.

Nia dehan liu husi atividade ne’e bele detekta problema saúde ne’ebe sira iha no deside tratamentu ne’ebe nesesario ba sira nia moras.

“Ita hatene katak defisiente intelektual ne’e iha problema saúde ne’ebe kompleksu tebes. Sira nia resistensia lahanesan ho ita, sira vulneravel liu ba kualker moras. Moras ne’ebe perigozu liu maka dengue tanba sira hetan dengue tenke lalais halo intervensaun lae sira bele lakon vida,” nia hateten hafoin observa direita atividade konsulta massal iha salaun Lux Clarita, Dili.

Nia hateten liu husi atividade ne’e sira deteta kazu urgente sira hanesan problema fuan, pulmaun, tee oan no ruin, sira halo kedas referal ba iha Hospital Nasional Guido Valadares (HNGV) no sentru rehabilitasaun nasional hodi hetan kuidadu espesializadu. No ba kazu sira la urgente nafatin fo edukasaun ba familia atu ajuda halo exercisio rutina no atensaun ba sira nia nutrisaun.

Nia informa atividade tinan ida ne’e halao deit iha nasional no defisiente intelektual sira ne’ebe hela iha Dili maka hetan oportunidade atu halo kontrolu ba sira nia kondisaun saúde, no kuaze ema nain 50 resin.

Iha parte seluk, Ekipa mediku voluntario, Doutor Piter Brando Li hateten ema ho defisiensia intelektual ka Drown Syndrome fisikamente la normal, maibe sira bele halao atividade oioin inklui mos desportu.

“Labarik sira ne’ebe ho moras drown syndrome nia kondisaun saúde ne’e Vulneravel tebes. Sira moris mai ho problema moris mai ho fuan la normal, tilun la normal, tee ona la normal, no sempre fasil hetan moras inus been, mear,” nia hateten.

Nia dehan sira identifika iha balun ne’ebe iha problema fuan desde moris mai no problema ruin tanba ne’e sira halo referal ba hospital nasional atu mediku espesialista sira hare no fo tratamentu ne’ebe diak liu.

Nia hateten seidauk iha peskiza ida ne’ebe konfirma kauza principal husi moras drown syndrome, maibe husi kazu ne’ebe iha Timor-Leste barak liu inan isin rua iha idade tinan 18 mai kraik no inan sira ne’ebe isin rua oan primeiru iha idade tinan 35 ba leten. Entau fator sira ne’e bele hamosu moras ne’e, maibe la signifika kazu hotu akontese.