Terça, Abril 16, 2024
Total visitors: 766366

Diretor Executivu Instituisaun Publika Servisu Registu no Verifikasaun Emprezarial (SERVE), Florêncio Sanches hateten emprezariu nasional barak maka iha espiritu atu halo investimentu bo’ot iha rai laran, maibe laiha kapital finanseiru tanba ne’e papel setor privado nian seidauk maximu iha rai laran.

Diretor Executivu Instituisaun Publika Servisu Registu no Verifikasaun Emprezarial (SERVE), Florêncio Sanches hateten emprezariu nasional barak maka iha espiritu atu halo investimentu bo’ot iha rai laran.

“SERVE nia hare iha tinan hitu ba kotuk katak, Timoroan ne’ebe hamahon aan iha vida emprezarial iha espiritu negosio ne’ebe diak, maibe problema bo’ot maka laiha kapital. Ami hanoin ba oin governu hakarak investe diak tenke tau osan $500 milhoens ba banku komersiu sira atu fasilita ba setor privado sira kompete tanba uniku apoia sira liu husi kreditu maka bele,” nia hateten hafoin partisipa iha Reuniaun Komisaun Inter-ministerial ba Preparasaun Reuniaun Nivel Altu daruak Timor-Leste ho Nasaun Membru Organizasaun Mundial Komersiu (OMK), Iha salaun Conferensia City 8 Manleu, Dili.

Nia hateten enkuadramentu legal sai mos obstaklu ida ba setor privado sira atu halo negosio iha rai laran tanba legislasaun sira la kompletu no implementasaun lei sira ne’ebe iha ona seidauk maximu hodi garantia negosio ne’ebe diak no seguru.

Nia hatutan total empreza ne’ebe registu iha sistema SERVE, hamutuk 30,000 resin tantu empreza nasional no internasional. No empreza sira ne’e pursentu bo’ot la kontribui taxa ba estado tanba halo negosio ki’ik.

Iha parte seluk, Presidente Camara do Comercio e Industria Timor-Leste (CCI-TL), emprezario Oscar Lima hateten faktu real agora atividade hotu-hotu depende ba orsamentu jeral do estado, entau labele halo buat barak no atividade ekonomia lao neineik numeru dezempregu aumenta makas.

“Prejentemente ita laiha fabrika no industria bo’ot sira atu rekupera ekonomia lalais, entau ita nia hanoin buka halo investimentu iha setor agrikultura, infrastruktura no setor seluk importante atu osan bele namkari. Maibe kazu kontrariu difisil ita hotu depende ba orsamentu jeral do estado, entau ita labele halo buat ida,” nia hateten.

Nia dehan Timor-Leste enfrenta situasaun empaze politika tinan naruk hahu 2017-2019, tama tinan 2020, mosu surtu Covid-19 fo impaktu bo’ot no halo ekonomia monu makas tanba empreza barak labele aguenta obrigado taka no suspende atividade.