- Publika iha: 03 Setembro 2011
Tuir Diretór Nasionál Agrikultura no Hortikultura (DNAH) Ministeriu Agrikultura e Peska (MAP), Gil Rangel katak, atu hasa’e produsaun alimentar ne’ebé sustentavel, agrikultór sira tenke servisu maka’as.
“Ita presiza investe maka’as grupu agrikultór sira nune’e sir abele hasa’e liu tan produsaun,” hateten Gil Rangel iha seminariu fahe esperiensia ho estudante Universidade Nasionál Timor Lorosa’e (UNTL) Fakuldade Agrikultura, semana kotuk iha Kaikoli,Dili.
Tuir Diretór ne’e, seminariu ne’e importante, nune’e estudante sir abele iha konesementu kona-ba agrikultura nian.
“Agora sira hetan de’it material, maibé aban bainrua, sira tenke tun ba baze hodi aplika direitamente saida mak sira hetan iha universidade ba agrikultór sira,” nia dehan.
Entretantu tuir Xefé Departementu Estensaun MAP, Guilerme da Silva Quintaó, katak objetivu husi seminariu ne’e mak oinsa MAP fahe esperiensia kona-ba lala’ok agrikultura nian ba estudante atu sira mós bele iha konesementu.
“Ha’u la koalia kona-ba teoria maibé pratika ne’ebé agora dadauk ami hala’o hela hodi fahe ba sira nune’e sir abele hatutan informasaun ne’e ba sira ne’ebé iha kraik,”nia hateten.
Nia afirma, oras ne’e dadaun MAP liu husi Departamentu Estensaun halo treinamentu Agrikultura ba komunidade sira bazea ba orsamentu ne’ebé iha.
Iha fatin hanesan Dekanu Fakuldade Agrikultura, Nelson Salsinha, hateten estudante iha Fakuldade Agrikultura iha papel importante oinsa bele tau matan ba setor agrikultura,liu-liu oinsa bele hasa’e sira nia produsaun alimentar iha Timor-leste.
“Ita hotu hatene katak ,ensino superior universitariu nia papel importante mak oinsa ita bele eduka ita nia sidadaun, liu-liu joven sira ho kapasidade intelektual ne’ebé mak diak,” Nelson hateten.
Tanba ne’e nia parte husu ba estudante sira atu informa ba komunidade liu-liu agrikultór sira saida mak sira aprende iha universidade durante ne’e.
Iha oportunidade hanesan tuir estudante Fakuldade Agrikultura, Domingos Elo, sente importante fahe esperiensia ida no sai hanesan referensia ida ba sira atu implementa tuir.
“Se ita hakarak produsaun alimentar iha rai laran diak, presizamente desimina informasaun ba ita nia agrikultór sira nune’e sir abele hatene parte teknika nian,”nia dhean.