Tuir observasaun husi organizasaun Programa Monitorizasaun ba Sistema Judisial (JSMP) ne’ebe hala’o durante ne’e ba servisu Membrus Parlamentu nian, nota katak  sira toman ona tama tarde.

Membrus Parlamentu hatoman aan ona tama tarde, tuir observasaun JSMP ba servisu parlamentu nian durante ne’e.

Observador JSMP, Mateus Xavier hateten iha artigu 46 regimentu parlamentu nian hatuur ona katak plenaria hahu tuku 9:00 dader no funsionamentu plenaria deputado/a nain 10 ba leten tenke priense korum, maibe realidade ne’ebe iha plenaria sempre hahu iha tuku 10:00 ba leten tanba membru parlamentu tama tarde.

“Dala ruma halo diskusaun ba lei importante ruma liu-liu halo votasaun artigu pur artigu, sira sai tiha ba liur, ne’e hatudu katak sira la kumpri regimentu no la respeita plenaria,” nia hateten iha Parlamentu Nasional, Dili.

Nia hateten, situasaun ida ne’e fo impaktu ba lei barak mak pendente tanba deputado sira la priense korum hodi aselera diskusan no aprovasaun.

“Lolos, sira tenke hatudu ezemplu diak ba povu ne’ebe hili sira hodi tuur iha uma fukun, e la’os tama tuir sira nia hakarak,” nia lamenta.

Tuir nia, problema pontualidade ne’e la’os deit iha III legislature, maibe hahu kedas iha II legislatura e mekanismu ne’ebe sira uza mak hamenus intervensaun diverses hodi aselera diskusaun lei no desizaun politika ruma ne’ebe importante atu halo iha plenaria.

Tuir lei, parlamentu nia knar mak halo lei, fiskaliza no halo desizaun politika ruma liu husi plenaria.

Entretantu Deputada Josefa Alvares Soares Pereira, sente prekupada ho situasaun ida ne’e tanba kada Segunda no Tersa-feira, sira iha informasaun barak ne’ebe atu hato’o iha plenaria, maibe plenaria hahu tarde entaun la konsege..

“Tarde demais, dala ruma liu oras ida ho balun, entaun bainhira iha tan agenda orden do dia liu-liu halo aprovasaun lei ruma, labele ona hato’o informasaun importante iha plenaria,” nia preokupa.

“Buat sira ne’e ita tenke hadia.”

Iha parte seluk, Prezidente bankada CNRT Natalino dos Santos Nascimento, konsidera problema ida ne’e sai abitua ona, maibe hanesan politiku tenke kaer ba regras.

“Prezidente bankada mak diretor ida karik, hau lahatene pegawai sira ne’ebe mai tarde, maibe tanba ita politiku hotu entaun koordena deit, la manda,” nia hateten.

Nia dehan, bainhira membru parlamentu sira tama tarde, nia konsekuensia mak labele halo deklarasaun politika tanba iha asuntu balun ne’ebe mais importante atu haree, liu-liu lei sira.